Förra veckan träffade jag min arbetsledeare och 2 personer från färsäkringskassan,

Har så problem med att jag har ont i magen, sitter på vänster sida,  har fått för mig att det är cancer, nu kommer min GAD in i det hela, det kan ju inte vara något annat, tyvärr går jag inte till docktorn är rädd att få något hemskt besked, har lidit av detta i ca 10 år, har ont till och från. 

Men har kommit på ett medel som hjälper, så i går bar det av till hälsokostbutiken och inhandlade Silocea mag-tarm.gel superbra, sen får man finare hy,hår och naglar av det, så det är uneversalt.

Tar det 2-3 gånger dagligen till att börja med sen 1 gång dagligen sen blir jag bra till nästa gång, tagit i går och i dag känner redan en klar förbättring..

ska hälsa på mi mamma i dag hon bor på ett demensboende, sen 3 år tillbaks, det var ingen lätt match att få in henne där, hon stetade emot länge, jag och min syster har märkt under många år  att hon inte hade alla hästar i stallet, hon gömde saker, la maten i spisen, klarade inte av pengarvalörer ja listan kan göras lång. så vi hade haft kontakt med biståndhandläggaren under lång tid, vi provade hemtjänst, men det blev inge bra.

Så när hon ramlade och hamnade på sjukhus under 7veckor gjorde dom demensutredning, och det visade sig att hon led av frontlobsdemens, + att hom hade en urinvägsinfektion så hon var extra virrig (äldre blir det) vi märker när hon snurrar till det, då ber vi dom ta ett prov, och det stämmer alltid.

under tiden hon låg inne hade komunen ordnat ett boende på 40kvm vi gjorde i ordning med hennes soffgrupp, tavlor, tv mm jättefint blev det, vi hade förberett henne 

men hon sa inte så mycket, så kom den dagen hon skulle åka dit, vi hade beställt färdtjänst och jag och min syster åkte bil, när vi kom fram vägrade hon gå ur taxin, hon var jättearg på mig, hur jag kunde göra så här mot henne, vi hade inte berättat att hennes möbler var där, slutade med att en sköterska fick in henne till matsalen vi satte oss och fika, och hon var så sur och arg, hon ville åka hem.

Då sa sköterskan, vi går in och tittar på rummet, jag vågade inte följa med, med det gjorde min syster.

När hon kom in tittade hon sig omkring och sa, dom har samma möbler som jag har hemma, tom tavlan som jag har köpt i Spanien.

ja så kan det gå, nu har hon bott där i 3 år och det går bra hon är mycket bättre nu än då, kollar på tv, följer med i tidningen, men visst sviktar minnet, men det har det rätt göra vid 92-års ålder.. puss Mamma älskar dig....

Var på loppisen vid kvart i 10, redan massa folk, men det blev några fina saker en socker ströare uppsala ekeby för 30kr 6 koppar av en sort 4 av en 0ch 4 av en Rörstrand, fynd var det 5kr st.

här kommer mina fynd...

Jag kanske ska förklara vad symtomen på Gad är

GAD (generellt ångestsyndrom) innebär att man ständigt lider av oro och ångest, och den flyttar på sig hela tiden, så har något löst sig, så börjar man oroa sig för något annant.

När jag tänker tillbaks så har jag levt med en stor oro sen jag var liten, mer om det senare. 

Just nu tror jag att jag har skelettcancer, har så ont i ländryggen och revbenen, men det kanske är sviterna av en medicin jag slutat med. Seroquel Depot 50mg som jag tog varje kväll, för att dämpa mina spöktankar och sova bättre. mådde ganska bra, förutom att jag blev en zombie.

Jag satt och tänkte på det, att ni undrar säkert vad jag är för en person, jag lever ett helt normalt liv. med en man och hund, har en son som bor hemma, har 3 döttrar 6 barnbarn.

Har egentligen inget att oro mig för, och ingen kan se hur jag mår, mina närmaste vet ju att jag lider av GAD, men dom ser ju inte det, för jag berättar ju inte all. 

Men dom har alla blivit utsatta för min oro, helst när dom varit ute...... 

Har varit ute hos min syster hela helgen, min man har varit bortrest, så min son har haft FF,

jag har svårt att lämna honom själv, men måste släppa taget han är 17år.

han har njutit, haft kompisar hemma, så jag är glad för hans skull, Själv har jag kunnat släppa taget om mina tankar, vad som kan hända, och det är härligt, men medecinen gör sitt, äter 10mg cipralex så kallat lyckopiller, men jag vet inte om jag blir lyckligare, men därimot hjälper det mig att leva någosånär..

Min syster och jag har pratat mycket som alltid, hon berättar om min barndom (själv kommer jag inte i håg någonting) men hon är 17år äldre, med världens minne.

vi har även hälsat på vår mamma som bor på ett äldreboende hon är 93 år. hon blir lika glad som alltid när man kommer.